För att ens kunna föra en diskussion om källkritik på nätet så finns det ett par saker man måste känna till. Först och främst: Vad är en källa? En källa kan egentligen se ut på flera sätt, men det alla källor har gemensamt är att vi hämtar information från dem. Den informationen kan se ut på olika sätt och komma i flera olika former. Man talar ofta om tre huvudsakliga typer av källor. Det är skriftliga, som utgörs av skriven text. Muntliga, som är exempelvis vittnesmål och liknande, samt materiella källor. De materiella källorna kan vara allt från ett kvitto till runristningar. Gemensamt är att alla bidrar med information.

Skillnaden mellan olika källor

Skillnaden mellan en tryckt källa, som till exempel en faktabok, är oerhört stor från det du hittar på nätet. De fakta som tryckts i en bok kommer att stå oförändrade för all framtid och kan inte ändras. Hur vi uppfattar dem däremot, det kan ändras. På nätet är det en annan historia. Med en sån enorm kunskapsbas som är ständigt föränderlig kan det vara mycket svårt att sålla den riktiga fakta från den oviktiga, och kanske till och med osanna. Innan man använder sig av en källa är det viktigt att kunna bedöma hur trovärdig den är. Här finns en bra guide för källkritik på nätet.

Att bedöma en källa

En hörnsten i att bedöma huruvida en källa är trovärdig eller ej är upphovet. Vem är det som står för källan? Är det en myndighet, ett företag, en organisation, en sakkunnig expert på området eller någon som skulle vinna på sprida osanning? Vad är avsikten med källan? Är det att sprida information, att övertyga dig som läsare, att underhålla eller för att sälja in en tjänst eller produkt? Källors äkthet kan även variera med tid, i takt med att ny forskning på olika områden går framåt kan även information ändras. För att skapa sig en bild om en källa behöver man ställa sig dessa frågor för att komma fram till om den går att lita på eller ej.